vallvik och pyjamas.

Ja, jag har faktiskt haft pyjamas på mig hela dagen i dag. Och hela kvällen. Och jag har i princip legat på soffan hela dagen, pluggat, sovit, tittat tv och stickat. Nu är klockan tio över tolv och jag känner skarpt för en promenad eller nåt.

Finbesök och elva månader.

Fredag i dag och vi ska ha redovisning på våra bildspel. Det blir inte alltid som man tänkt sig men ibland går det ändå. Man måste släppa taget och förstå att man lär sig på att lämna något man inte är nöjd med. Det är det som är meningen med en version 1.
I går kom mamma hit och förgyllde min kväll. Det är fint att bo i en lägenhet i stan men det är ännu finare att ha besök i lägenheten i stan. Vi invigde Skvallerhörnan med öl och tja, skvaller kan vi nog säga. Sedan sov hon över på en madrass på golvet och det kändes precis som när man var liten och hade kompisar hos sig. Mycket fint.
För övrigt "firar" jag och o 11 månader i dag och eftersom det är mitt personbästa kommer här en bild på oss.

Och så en fin låt jag har på repeat:
http://www.youtube.com/watch?v=RI2Qyc8fNRA

punken och så.

har haft en finfin helg med mitt lilla o i malmö. vi har bland annat spelat biljard, druckit öl och lyssnat på nostalgipunk/-musik. misfits, strebers, dia psalma, charta 77, millencolin, green day (dookie), bad religion, no fun at all, nofx och så vidare. ska lyssna om och igen på dem alla. passar bra när man är arg. http://www.youtube.com/watch?v=fzMdNuFIx00 och just det, fick eventuellt ett jobb i söndags! ett jobb utan pengar men ändå! producera text för något som kommer att läsas! (ps. snart kommer bilder!)

morsgrisen

hänger för jämnan i lindholmen nu för tiden. men det ska ju säljas så det är okej. man måste memorera allt och riktigt vrida ur nostalgitrasan på minsta lilla barndomsminne. som de asfaltsstreck jag glömt bort att vi har på garageuppfarten men som jag i dag lade märke till för att jag sopade undan löven som täckte dem. vi brukade ha dem som start- och slutmarkörer för korta sprintlopp eller farliga sittapåskateboard-tävlingar. garageuppfarten var en livsfarlig och brant utförsbacke när vi var små. viktigt med linjer som visar när man vunnit, när loppet är slut och när det är dags att bromsa för att inte åka ut på vägen.

skolarbetarn.

det går bra i skolan nu. jag har en inspirerande lärare som är fantastisk på alla sätt. han gör sig mödan att lära sig allas namn och kommer dessutom ihåg vem som jobbat med vad. han har moral. många lärare struntar i annat än det som rör deras ämne. inte han. han lär oss om ljud. radioinslag och var man hittar de där ljuden som framkallar just den där känslan man letar efter att gestalta. men inte nog med det. han säger också till om någon är ute på hal is rent journalistiskt. han gjorde det i dag på vår genomgång. älskar dessa lärare! på litteraturvetenskapen och här, som han som föreläste om allt han gjorde för att kartlägga högerextremismen. man blir liksom så jädra inspirerad att man söker jobb på kommunikationsavdelningen på läkare utan gränser för att man vill hjälpa dem att rädda världen.

helan går hem

jag var och simmade i dag. motionssim i en simbassäng mitt i mittersta stockholm. det var ett fenomen. en 25-meterslänga och fyra pers i bredd, två åt ena hållet och två åt andra. motsols och med vänstertrafik, en extra fil för de som ville köra om. jag simmade i fyrtio minuter. sen blev det liksom för trångt och någons tå sparkade min kind samtidigt som min hand snuddade någons bröst. jag har nästan inte varit i ett omklädningsrum sedan gymnasiet och då skämdes alla så mycket att man hellre bytte om direkt och duschade hemma sen. efter vilkennulektiondet nu var som var efter gymnastiken. här duschade alla nakna. har tänkt mycket på det där. hur man gömmer sig och döljer, rakar, klipper och tar bort. hårstrån? elaka ord? självkänsla? hur som. har varit hos en vän som känt sig krasslig, mådde bättre men började sen må sämre igen när jag kom dit och gratulerade till nya lägenheten (som är typ tredubbelt så stor, nästan lika central men har samma hyra). så jag begav mig hemåt. när jag väntade på bussen kom en tjej fram och sa "gud vad du är smal". jag svarade "oj då". hon berättade att hon var på diet för om hon skulle fortsätta så här skulle hon väga jättemycket om tio år. jag sa att tio år är lång tid och mycket hinner hända. hon sa att man måste tänka långsiktigt och berättade att hennes mamma började som journalist på landskronanågontidning och nu jobbade för någon riksdagstidning så när du är femtio har du säkert också ett bra journalistjobb och tjänar pengar. de frågade också hur gammal jag var för de vågade inte gissa. de var runt arton. jag svarade tjugotre. den ena, och mer välsminkade, av dem sa att det var just det hon tänkt gissa på men att hon ändå skulle leggat mig om jag handlat av henne på ica. jag sa att jag tog det som en komplimang. på bussen slog det mig. jag är ju tjugofyra. mitt liv är en dålig pannkaka - perfekt stekt men med många hål.

inläggets rubrik

nu är jag här igen. det här med blogg lockar ändå lite. läste något klokt i dag. något i stil med att skrivande inte bara kräver inspiration utan också transpiration. alltså kontinuiteten i skrivandet är lika viktig som inspirationen. skriver man inget för att man inte är inspirerad blir heller inget skrivet. skrivande föder inspiration. dagens kloka för matilda. har de senaste dagarna insett och lärt mig ett och annat om mig själv. jag är fantastiskt, till exempel. jag tycks också klä bättre i lång kappa och kjol än i sliten skjorta, jeans och converse. om man räknar klädsamhet i blickar på stan det vill säga. och vissa dagar gör man ju det. i dag var en sådan dag, då det behövdes. ett glas vin behövdes också, nu ångrar jag det och suktar efter coca-cola men alla affärer har stängt och jag vägrar vara den som går till burger king i jakt på coca. h2o.