trettiofyra.

nej tack skrivarakademin, mina typ fyrtiotusen ska jag ha, inte ni. trots att ni är författare.

det bästa som finns är träd.

trettiotre.

Det är inte längre kärlek det handlar om. Inte heller är det om hoppet. Allt det där har övergivit oss. En diffus, aldrig så svårbeskriven dumhet som ändå håller oss flytande. Sänket har blivit flötet i denna vår upp- och nedvända värld. Jag skriver oss för att skapa gemenskap. Till ingen egentlig nytta, ty snart försvinner den känslan lika ögonblickligt som ögonblicket i sig. Ingenting fryser. Allting smälter. Eller, ingenting smälter. Allting fryser. Kontentan är alltjämt densamma. Vi kan inte, trots ihärdiga försök, undgå att se det kretslopp man kan välja att se i svart på vitt eller vice versa, och i vilken vi inte har en del i. Vi är passiva, desperata åskådare som i vår ångest finner glädje i att hellre se vitt på svart, omedvetna om vår strävan efter det ljus som kännetecknar mörkret.

Jag kan.

trettiotvå.

Skriver, säger jag när de frågar, och får det att låta väldigt speciellt. De tänker att jag har ett myller av fullfärdiga texter under diverse mappar på datorn. De har fel och jag skrattar för att det är så lätt att ge bort den där fjädern som blir en höna som blir en jävla emu.
Skrattar åt mig själv när jag inser att det är en emu jag vill vara.

trettioett.

se här, en gammal text:

"när jag känner mig liten brukar jag tänka på rymden. kanske känner jag mig liten för att någon annan är stor, för att någon sågat av mig vid anklarna, för att någon brutalt puttat ned mig från den lilla egenhändigt byggda piedistal jag kämpat för att komma upp på eller för att jag helt enkelt är besviken på mig själv och andra. då tänker jag på rymden. helt ologiskt, rymden är ju jättestor. vilket gör mig till jätteliten i jämförelse. men det får mig att må bättre. för då vet jag att jag inte är något annat än en liten prick en tusendels sekund. och små prickar i tusendels sekunder har inte tid att begrunda sin litenhet. således är lille prinsen min fanbärare, min ledstjärna och min alldeles egna livsfilosof."